Bäver

Utbredning och status

Bävern har en fläckvis förekomst i Europa och Asien. På grund av sitt värdefulla skinn och sitt gäll jagades bävern tidigare intensivt i hela Europa. Vid slutet av 1800-talet var den utrotad i många länder, så även i Sverige. År 1922, återinplanterades bävern i vårt land. Inplantering lyckades och en inventering 1977 visade att ca 40 000 bävrar fanns i landet. För närvarande skattas stammen till omkring 100 000. Stammen ökar fortfarande och nya områden tas i besittning. I Finland har en nordamerikansk bäverart inplanterats.

Ekologi

Bävern lever i familjegrupper som består av ett par och deras avkomma. De bor i byggda hyddor eller hålor grävda i strandbrinken. Denna stora gnagare förekommer i alla typer av inlandsvatten som inte är alltför strömmande. Bävern bygger emellanåt dammar i små, relativt grunda strömvatten. Födan består under sommaren främst av vattenväxter och örter. Övriga tider på året domineras födan av bark, kvistar och löv från lövträd, främst björk. En del kolonier samlar vinterförråd av grenar och kvistar och lagrar dem under vattnet. Ungarna, normalt 2-3 stycken, föds i maj-juni och stannar vanligen i reviret till två års ålder. Tillgången på vinterföda är sannolikt den viktigaste faktorn för begränsning av en bäverpopulation.

Beskattning och skötsel

Jakttider. Allt eftersom bävern har spridit sig över landet och ökat i antal har nya områden öppnats för jakt. Jakt är tillåten från 1 oktober till 10 maj i de södra delarna av utbredningsområdet och från 1 oktober till 15 maj i de norra. För att förhindra oacceptabla skador får skyddsjakt bedrivas efter särskilt tillstånd. 

Jaktsätt. Vak- eller smygjakt i gryning och skymning är de vanligaste jaktsätten. Det är tillåtet att använda fällor för att fånga och döda skadegörande bävrar. Särskilt tillstånd erfodras och den ansvarige jägaren måste ha gått en kurs i bäverfångst. Dessa restriktioner och försiktighetsmått finns för att eliminera risken för att fånga utter.

Avskjutning. Omkring 5 000 tusen bävrar skjuts varje år och detta är färre än vad stammen långsiktigt beräknas kunna tåla idag.

Bävern och människan

Bäverdammar kan berika landskapet genom att göra det mer varierat. Därigenom förbättras betingelserna för flera växt- och djurarter. När bävrarna bygger sina dammar, kan värdefull skog översvämmas och dödas. Detta kan orsaka lokala problem, vilket också är fallet med bäverns påverkan på vägar och jordbruksmark. Viktiga områden för framtida forskning är bäverns påverkan på skogsekosystemet samt vilka faktorer som påverkar populationsstorlekar.

15-årige Jakob Josefsson från Pålänge i Norrbotten har bitits av en bäver. Han var ute och åkte moped med några kamrater när han såg något konstigt i diket.

Vi stannade och då såg vi att det var en bäver. Jag tog upp mobilen och tänkte fotografera den. När jag sedan vände mig om så högg den mig i baksidan av låret, berättar Jakob Josefsson